Allt fler personer överlever till hög ålder. Kognitiva förmågor försämras naturligt under åldrandet men övergår för vissa till ett demenstillstånd. Idag lever ungefär 160 000 med demens. Antalet personer med demens förväntas fördubblas till år 2050. Det finns stora kunskapsluckor om hjärnförändringar som leder till kognitivt åldrande.
Kognitiva förmågor som minne och språk försämras under åldrandet. Dessa förmågor är viktiga för produktiviteten, hälsan och möjligheten att leva ett självständigt liv som äldre. Många olika förändringar i hjärnan bidrar förmodligen till det kognitiva åldrandet, men det är okänt vilka som är mest betydande.
Det finns också en betydande individuell variation i det kognitiva åldrandet. Demens är den vanligaste bakgrunden till kraftiga kognitiva förändringar som allvarligt påverkar livskvaliteten för äldre. Allt fler personer överlever till en hög ålder. Den här utvecklingen innebär att vi kan förvänta oss att antalet personer med demens i Sverige, som idag skattas till ungefär 160 000, kan fördubblas till år 2050.
Utöver genetik så uppvisar barndomsförhållanden, utbildning, arbetsmiljö, psykosociala faktorer, blodtryck, övervikt, hög alkoholkonsumtion, rökning och blodkärlssjukdomar ett samband med kognitivt åldrande och demens. Den åldrande hjärnan blir också mer känslig för många typer av läkemedel, med följden att vissa läkemedel kan få betydande effekter på den kognitiva funktionen hos äldre individer.
Men stora kunskapsluckor återstår när det gäller de hjärnförändringar som leder till kognitivt åldrande och demens, olika läkemedels effekter på äldres kognitiva förmågor, och mekanismerna bakom de faktorer som skyddar mot kognitivt åldrande och demens.
